dags att skaffa lördagslås på mobilen?
Jo det var ju som så igår att jag kanske gjorde en sak som kanske inte var så lägligt att göra just igår när det var som det var med mitt tillstånd. Jag smsade ett gammalt.. hm.. på g? Jag har velat göra det sjukt länge och så satt man där på toan och försökte klämma ur de sista dropparna (ursäkta detaljerna) och pillade.. med mobilen. Så jag smsade honom och frågade typ vad gör du ikväll? :)
Han svarade direkt och ba jag gör inte så mycket blablabla och sen börja vi snacka.
Saken är den att det som en gång var slutade för mig ganska dramatiskt, kortfattat skulle jag till landet i 3 veckor han till gothiacup, han sov hos mig (inget hände som inte borde hänt!) dagen innan jag åkte och när vi skildes åt slutade han höra av sig. Och vi hade väl egentligen inte snackat om hur vi ville ha det och jag visste ju att han var helt excited över sin gothiacup. Jag smsade, ringde men han svarade inte. Men en dag svarade han och så la han bara på. Jag smsade vad felet var och han svarar inget. Asså om inget är fel vad är då problemet liksom och till slut fick han ur sig att han ville ha tjejer på gothiacup. Och skiten med det här var att han fick mig att bli så jävla kär i honom. Innan allt det här hade hänt, när jag träffade honom den dagen innan jag åkte till landet. Det gick liksom inte att stoppa. Och han sårade mig så jävla mycket. Och visst har jag skällt ut honom x antal gånger och jag borde ha kommit över det vid det här laget när det är liksom över 1,5 år sen. Och till viss del har jag det. OCh till viss del inte, för det är något som har etsat sig fast i mitt hjärta och kommer sitta där tills den dagen jag får se honom en sista gång och fatta att han är dum i huvudet som gjorde så mot mig.
Igår sa han att han aldrig skule göra en sån sak igen för ajg sa att jag ville träffa honom ( ojoj inte det enda jag sa.. ) och hans svar var att jag typ skulle mörda honom. Och egentligen borde det vara så men det är inte det. Det krävs en liten grej och det är att jag får träffa honom, bara se honom och inse för mig själv att allting var förgäves.
Så nu vet ni vet, from du bottom of my heart liksom. Och vad som händer med allt det här nu vet jag inte. Tar det som det kommer liksom.
Nu; BECK!
Han svarade direkt och ba jag gör inte så mycket blablabla och sen börja vi snacka.
Saken är den att det som en gång var slutade för mig ganska dramatiskt, kortfattat skulle jag till landet i 3 veckor han till gothiacup, han sov hos mig (inget hände som inte borde hänt!) dagen innan jag åkte och när vi skildes åt slutade han höra av sig. Och vi hade väl egentligen inte snackat om hur vi ville ha det och jag visste ju att han var helt excited över sin gothiacup. Jag smsade, ringde men han svarade inte. Men en dag svarade han och så la han bara på. Jag smsade vad felet var och han svarar inget. Asså om inget är fel vad är då problemet liksom och till slut fick han ur sig att han ville ha tjejer på gothiacup. Och skiten med det här var att han fick mig att bli så jävla kär i honom. Innan allt det här hade hänt, när jag träffade honom den dagen innan jag åkte till landet. Det gick liksom inte att stoppa. Och han sårade mig så jävla mycket. Och visst har jag skällt ut honom x antal gånger och jag borde ha kommit över det vid det här laget när det är liksom över 1,5 år sen. Och till viss del har jag det. OCh till viss del inte, för det är något som har etsat sig fast i mitt hjärta och kommer sitta där tills den dagen jag får se honom en sista gång och fatta att han är dum i huvudet som gjorde så mot mig.
Igår sa han att han aldrig skule göra en sån sak igen för ajg sa att jag ville träffa honom ( ojoj inte det enda jag sa.. ) och hans svar var att jag typ skulle mörda honom. Och egentligen borde det vara så men det är inte det. Det krävs en liten grej och det är att jag får träffa honom, bara se honom och inse för mig själv att allting var förgäves.
Så nu vet ni vet, from du bottom of my heart liksom. Och vad som händer med allt det här nu vet jag inte. Tar det som det kommer liksom.
Nu; BECK!
Kommentarer
Trackback
